68,5 cm.
9140 gram.
En semla till mig på vägen hem,
från favvofiket.
(där bagaren provade lyfta Irma i babyskyddet och konstaterade att
det var tungt!)
Och med det säger jag godnatt :-)
.
68,5 cm.
9140 gram.
En semla till mig på vägen hem,
från favvofiket.
(där bagaren provade lyfta Irma i babyskyddet och konstaterade att
det var tungt!)
Och med det säger jag godnatt :-)
.
Med mitt slumrande barn
vid bröstet
i detta stilla ögonblick
svävar kärleken
över oss
Allt är tyst.
Inga måsten
bara vi
som ÄR
våra hjärtan slår
i samma takt
Just nu
är allt perfekt.
.
Funderar.
Den Värdefulla Egentiden.
De där "egna" stunderna, utan barnen och utan några egentliga måsten.
Jag använder den tiden till mig.
Mitt.
JAG.
Sen tjurar jag.
Över ostädade toaletter, disk, sopor...
...klädhögar, stök och bråte.
Om jag använde en del av den tid jag ägnar åt mitt....
...om egot fick vila sig och jag faktiskt tog tag i nåt vettigt...
...då vore den där egna stunden så mycket mer värd sen.
Jag tror att jag ska ta ett snack med mig själv.
Men inte just nu.
Vi lever i kaos för tillfället.
Allt som var i källaren befinner sig lite varstans i huset,
det som inte har hamnat på soptippen....,
och plötsligt känns 160 kvm väldigt trångt.
Hantverkarna, eller källarkillarna, har gått ut hårt.
Hoppas de är lika effektiva när det gäller att bygga upp som de är på att demolera.
Längtar efter ett hem i ordning.
Vi börjar väl på botten och jobbar oss upp?